Modest och radikal estetik

Under lång tid låtsades skolan som om den inte existerade eller aktivt och inte återspeglade den. Först och främst handlade det om de långa och mödosamma traditionerna med avlägsen medvetenhet om frihet och dialog. Den högt utvecklade konstformen var ett annat perspektiv och tradition av vad jag vill kalla en öppen form med förmågan att ständigt förändras och integrera nya erfarenheter och kunskaper - till skillnad från till exempel i de tröga och slutna formerna av forskning och pedagogik.

Denna form av medvetande är [.] grunden för forskning som är öppen för olika alternativ och existensens komplexitet. Det mest synliga och mest positivt laddade konceptet för denna enhet är vad de modest och radikal radikal estetik, som dock bör förstås i förhållande till två andra begrepp, nämligen blygsam estetik och estetik på marknaden.

Den radikala estetiken integreras och är således "öppen för olika alternativ och komplexiteten i [min rökning] existens." Detta är som sagt öppenhet, även själva "poängen". Syftet med Thavenius och Persson med en översikt och forskning av estetikens olika funktioner och användningsområden sprider sig, nämligen att hävda att" radikal estetik " i skolsystemet borde ha en utmärkt status i förhållande till de andra två.

Men som sagt, vill inte bli av med dem; Den radikala inställningen riktar sig till deras inkludering och är således ett ideal som syftar till heterogenitet. Och att öka den radikala estetikens status anses absolut nödvändigt i en skola som annars löper stor risk för instrumentalisering i förhållande till vad använder vi insulin till estetiska hegemoni, vilket Tavenius och Persson tror att de ser framstå tydligare.

Dessa tankar, som jag redan har sagt, hade en bestämd inverkan på den svenska didaktiska diskussionen, inte minst i samband med diskussionen om sådana underlättade "estetiska inlärningsprocesser" i skolan. Trenden är dock att det bara finns två av de tre begrepp som används, nämligen blygsam och radikal estetik - och att radikalt heterogena och kritiska som innehåller UDD, just för att marknadsestetik också är terräng, till stor del har försvunnit i diskussionen Och kanske är själva termen "estetik på marknaden" ideologiskt laddad för att uppnå den-problemet är dock att, som jag sa, alla resonemang löper uppenbar risk för instrumentalisering och därför har en inverkan att detta inflytande är direkt motsatt antas och med estetiken på en blekande marknad: kreativitet och heterogenitet utan en avgörande kritisk attityd i detta sammanhang.

Det gäller också detta, att Farrokhuzad är radikalt annorlunda än Tavenius: i hans estetik explicit! Denna fördelning och denna omfördelning av rum och tid, plats och personlighet, tal och buller, synligt och osynligt, bildar vad jag kallar fördelningen av det upplevda. Politisk aktivitet omkonfigurerar fördelningen av det materiella. Han introducerar nya föremål och föremål till den allmänna scenen.

Detta synliggör det som var osynligt, det gör det hörbart, eftersom de tre talande varelserna var förberedande för att bara höras som bullriga djur. Jag har ingen lira. Med sin poetiska performativitet kan följande sägas om Farrokhuzads sommarsamtal: det visar, snarare än att argumentera, snarare än att ge bestämda svar [.] uppmärksammar sin egen form och experimenterar med den hela tiden", för att citera Thavenius vision.

om vad konst gör. Hon citerar, som sagt, det fanns 36 poeter under programmets knappa timme när hon säger att det inte bara är fantastiskt, utan också visar en stark historisk grund i traditionen med poetisk kunskap. Man kan överväga detta, som Tavenius och Farrokhuzad påpekar, och försöka göra något, med hjälp av den franska filosofen Jacques Rancier, som ställer samma typ av ideologi av kritiska frågor som Tavenius och Farrokhuzad.

Han talar ur synvinkeln att vi antingen agerar politiskt eller stöder det han kallar en polis. Det senare konceptet är nära relaterat till det han talar om som den dominerande uppdelningen av det sensuella och utgör samhällets hegemoniska kraft, liksom de sätt på vilka detta maktsystem upprätthålls. Underhåll utförs av det faktum att regeringen bestämmer vad som kan höras och ses, och hur: vad som anses vara "möjligt" respektive "omöjligt".

Enligt Rancier agerar han politiskt för att utmana denna uppdelning av känslor och visa att världen är mer mångsidig än detta:! Heterogenitet och den kritiska kappan i Tavenius-modellen och Persona har stora preferenser, och deras tankar förtjänar ett bättre öde i en didaktisk diskussion än att vara" ofarlig modest och just nu: Effekten kan beskrivas som att deras teorier i dagens riskrespons stödjer det rådande sensoriska utbytet, istället för att utmana det, vilket är en tydlig ambition.

Av denna anledning skulle jag vilja föreslå att ett annat koncept, snarare än den ideologiskt drabbade "estetiken på marknaden", är i förhållande till den klart mer hållbara "blygsamma" och "radikala estetiken". Det är sant att både Tavenius och Persson mycket tydligt mjukar upp konceptets ideologi och betonar att marknadens estetik bör betraktas som ett beskrivande begrepp.

Det är också sant att de är både för komplexa och balanserade resonemang om deras komplexitet. Det är dock uppenbart att detta koncept har försvunnit i diskussionen. Valet av termen innebär att det i många sammanhang tolkas som ideologiskt och till och med nedlåtande, oavsett vad dess författare säger: det uppfattas kort som en kritisk ideologi, som en term för något som bör ersättas av en radikal estetik.

Dessutom är detta problem med termen något som har blivit ännu mer rimligt under de nästan 15 år som har gått sedan projektet slutfördes - eftersom marknadens hegemoni har blivit starkare. Varför kallas det nya testamenet för det samtidigt uppstod emellertid ett annat koncept främst inom disciplinerna statsvetenskap och sociologi, nämligen medialisering av Eng.

Detta begrepp är också främst beskrivande, men i dess termer är det klart mindre ideologiskt laddat-att världens medling ökar, att du kan skriva under var du än är på en politisk höger-vänster skala. Likheten i begreppets mening är dock slående. Där Persson talar om marknadens estetik som "en så genomgripande och i alla avseenden kraftfull makt i samhället att skolan helt enkelt måste behandla den aktivt, åtminstone om en person på allvar uppfattar skolans ideal som ett demokratiskt samhälle", 19 Dansk sociolog Stig Hjörvard om medling ur synvinkel Mediernas närvaro " har blivit ett strukturellt villkor för sociala och kulturella metoder, både inom ramen för deltagande av kulturella sfärer och i samhället som helhet." Dualiteten i deras strukturella relationer - både inom andra skadestånd folksam och leverantören av en gemensam syn på samhället-skapar ett antal förutsättningar för hur media, i givna situationer, används och uppfattas av avsändare och mottagare, vilket påverkar länk till länk till länk till länkarna, sedan tillhandahållandet av litteratur.

Således måste traditionella frågor om användningen av massmedia och konsekvenserna av massmedia ta hänsyn till de omständigheter som kultur och samhälle har förmedlats. Anledningen till att jag bestämde mig för att noggrant diskutera Farrokhuzads sommarsamtal i förhållande till dessa sammanhang är en tydlig ambition att beskriva denna poesi som omöjlig i den moderna poetiska metoden.

Eller med något annat språk: det är omöjligt att beskriva texter med hjälp av poesi! Här är jag benägen att skilja mellan de två beteckningarna poesi och texter, gjord av forskaren av dansk poesi Stefan Kierkegaard, som i flera artiklar började med att diskutera den växande uppdelningen mellan två olika poetiska metoder. Han säger bland annat det! Inom ramen för den diskurs som Hjarward bygger på är det helt omöjligt att säga att en person som har makt över språket har en verklig preferens.

Detta är också något som blir allt tydligare i samhället, som idag varje företag eller myndighet med självkänsla, åtminstone i Skandinavien, där både jag och Hjarvard får våra exempel, en eller flera anställda är "kommunikatörer" som oftast påfallande nära marknadsavdelningen. Så kort sagt har icke-kopplingen mellan medialisering och marknadens estetik stärkts och stärkts.

Hjarwards forskning visar hur sen modernitet kännetecknas av en ny och betydligt mer inflytelserik funktion för media än tidigare: Kjerkegaard kallar poesi är en modern öppen, heterogen och självreflekterande praxis som syftar till konvention, främst den centrala esoteriska konventionen och rodnad och esoterisk dominant och rodnad och röda och esoteriska konventioner och rodnad och esoterisk dominant och röd och Esoteriska omvandlingar, i föreläsningar, exklusive ideologi.

Enligt Kierkegaard är en av anledningarna till att denna uppdelning ägde rum bara medlingen:! En medling som ordet Jeg Bruger innebär att du rimligen avvisas. Delvis, du pratar om genomone-samhället, Vors Virkked-förändringen på grund av. Enligt Kjerkegaard är medialiseringens effekt särskilt tydlig inom poesiområdet jämfört med andra litterära former.

I flera artiklar från senare tal identifierar och karakteriserar hon den poetiska traditionen, som därefter hänvisar till fri vers. Denna tradition har en självkritisk potential där den relaterar och reagerar på dess språkliga och dess förhållanden. Radikal estetik beskriver denna poesi som" förklarande", eftersom den ofta liknar prosa och har en inneboende motvilja att klassificeras som den ena eller den andra.

Allt passar mycket bra med de öppna och heterogena poetiska begrepp jag talar om här, liksom med Kierkegaards tankar om hans förhållande till det faktum att samhällets medialitet är "synliga medier". Kjerkegaard talar om poesi, som aktivt förknippas främst med digitalisering, som har varit utbredd främst sedan millennieskiftet. Perloff-texten är utgiven av den tidigare Millennieförändringen och beskriver äldre texter än Helius, se Not 7 ovan.

Denna skillnad i sig visar något intressant, nämligen att digitalisering inte bara är något som händer i form av en digital revolution, utan också är kopplad till en ide-historisk utveckling. Medling och de maktförskjutningar som den leder till är både kopplade och anslutna, och blir därmed fundamentalt engagerade i varandra i Kierkegaards förståelse och är förknippade med sen modernitet.

Detta är också vad Lear är. Hur kan demokratin stödjas om medling leder till en ständig kamp om makten över språket inom medling av politik, vilket är ganska intressant, ett av de viktigaste "fallen" som Hjörvard beskriver i sin forskning? Det rimliga sättet att svara på denna fråga är så tydligt att det enligt Tavenius och Person hävdas att en skola i ett skoluppdrag skulle överensstämma med samhällsutvecklingen.

Skolan har verkligen ett stort ansvar för detta, inte minst en skola som styrs så mycket av ordet "demokrati" som svenska. Alla tre läroplanerna noterar i den ursprungliga meningen att skolan är "baserad på demokratins grund." Till exempel, under valet av "skolans uppdrag" i avsnittet om skolans värderingar och mål i LGY11, hittar du ett tidigare citerat avsnitt om kritiskt tänkande angående till exempel "konsekvenserna av olika alternativ", som är en formulering med starka demokratiska konsekvenser.

Och eftersom skolan, som jag sa, har en uttalad uppgift att lära eleverna "att kunna navigera i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt", måste samma krav naturligtvis också fastställas i själva skolsystemet. Mot bakgrund av Hjarvards och andra, analysen av vårt samhälle, den genomsnittliga" läroplanen", jag!

Nödvändigheten av mänskligt liv, mänsklig frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet mellan människor är värderingar som utbildning ska forma och förmedla. I enlighet med etik som styrs av kristna traditioner och västerländsk humanism görs detta genom utbildning av en person till rättvisa, generositet, tolerans och ansvar.

Utbildningen ska vara icke-konfessionell. Hur definieras livet? Vad är ett brott? Vad är en människa? Vad betyder frihet? Vad är integritet? Var går gränsen mellan mänsklig frihet och någon annans ärlighet? Vad betyder" lika värde"? Vad betyder detta för" bildning och överföring "av värden - och hur skiljer det sig från"karaktäristiken"? Hur är konnotationerna associerade med ordet "utbildning" med formuleringarna "icke-korruption", "frihet", "integritet", "lika värde" etc.?

Hur styrs " etik av den kristna traditionen "till" okränkbarhet"," frihet och integritet"," alla människors lika värde " etc. Uppenbarligen kan det tyckas lätt att anpassa denna typ av uppföljningsfrågor och det är helt omöjligt att formulera det kan undvikas. Men i dagens medialiserade samhälle är dessa problem i de öppna dagarna, och många är det.

Det är omöjligt att tala om "grundläggande demokratiska värderingar" som något objektivt - traditionellt - eller som en del av kulturarvet. Mot denna bakgrund är styrdokumenten för den svenska skolan, i den form de för närvarande har, tydligt problematiska eftersom de inte uttrycker sådan kunskap. Ändå är det uppenbart att dessa utbildningsprogram är produkter av ett medialiserat samhälle.

Tavenius uttrycker trots allt en stark oro för att estetiken bara manifesterar sig i form av blygsam estetik och vad han kallar marknadens estetik, och jag kallar medialisering: det kritiska perspektivet på radikal estetik försvinner om det inte överträffar de andra två. För att illustrera hur skolans problem kan uttryckas i detta avseende, och kanske också hur de kan korrigeras, vill jag börja här med ett exempel från avsnittet "kärnvärden" i LGY!

Mot bakgrund av den uppdelning mellan texter och poesi som Kierkegaard gör är det otvetydigt att detta är poesi där Farrokhudzad deltar i sommarsamtal. I Kierkegaards argument om poesiens öppenhet och heterogenitet finns det en öppning inte bara för självreflexiv utan också mot diskursen och ideologin för en kritisk kunskapsform, som inte bara inkluderar "skrivna, rotiliknande och därför mer performativa former för poesi", utan också andra poetiska diskurser - som kritisk ideologi.

Med Perloffs terminologi kan man i enlighet med detta säga att Farrokhuzads poesi alltså också är det hon talar om som en förklaring. Och detta görs på grund av den retoriska form som används - och användningen av poetiska självreflekterande och öppna strategier-för att prata om poesi genom ett medierat samhälle.Därför, om vi - som ett slags hypotetiskt experiment - försöker gå igenom Farrokhuzads modest och radikal figur och tillämpa detta på det tidigare citerade avsnittet från "kärnvärden" från LGY11, kunde vi landa i något som såg ut så här:!

Det är faktiskt nödvändigt att prata om "[m] okränkbarheten i ett annat liv, människans frihet och estetik, alla människors lika värde, jämlikhet mellan kvinnor och män och solidaritet mellan människor."Istället bör du prata om kampen för språk. I vårt medialiserade hörlurar skada, ord som" Man", Lear. Och en skola som åtar sig uppgiften att se till att eleverna måste "styras av en komplex verklighet" och att de måste "träna kritiskt "och" vara medvetna om konsekvenserna av olika alternativ " måste uppenbarligen hantera denna typ av kritiska frågor, till och med eller kanske särskilt i förhållande till dem egna medialiserade vägledningsdokument.

Hur kan man tänka på detta i förhållande till verklig skolpraxis, som således i sina egna styrdokument inte bara oproblematiskt hävdar att dessa värderingar finns, utan vars handlingar också formellt kontrolleras estetik dessa värderingar? Jag kommer att försöka svara på denna fråga genom att säga något annat om poesiens förhållande till medialisering.

Då blir den ideologiska kampen synlig, och som ett resultat av Farrokhuzads performativa principer, helt lik hur varumärkesbyggande och marknadsföring fungerar idag, som i mer explicita forum som reklamskyltar och internet i produktplacering, sökmotoroptimering eller bloggsponsring, presidentvalskampanjer M. M ., är alla viktiga delar av den medling som Hjarvard talar om.

En liknande syn på poesi, som bara en kritisk form av kunskap, uttrycks flera gånger i programmet, som jag återger tre här:! Stöd resultat: uppsats om blygsam estetik-sida 1 av 36 Vad är estetikens plats i din klass? Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur de tre KME-lärarna definierar begreppet estetik, hur de vill använda det i sin undervisning och hur de sedan tar hand om sin praktik.

Det empiriska materialet som vi samlar in kommer att sättas i perspektiv med begreppen blygsam och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktikplatser inte alltid upprepas. Ur vår synvinkel handlar allt om radikala kategorier inom estetik, Det finns ett slag mot estetik, men i undervisningen konstateras att någon av de blygsamma estetiken. Är denna konst för helvetet? Estetik kan delas in i begreppen radikal och blygsam, och de fungerade som bildandet i vår studie.

Utredningen bygger på sex högkvalitativa intervjuer med professionella lärare med erfarenhet av komplext arbete på skolan i fråga. Resultatet visar att samarbetet mellan estetisk och teoretisk ålder har upptäckts, men estetikens funktion är oklar i många fall. Skolans estetik: lärarens syn på estetik i skolan. Detta examensdokument definierar hur lärare arbetar med estetisk och estetisk utbildning i förskolans institutioner.

Jag gjorde undersökningen genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att lärare arbetar med estetiska och praktiska estetiska lärprocesser, men deras arbete skiftar. Vissa lärare utövar stark estetik, och andra utövar mer blygsam estetik. Några av lärarna är mer medvetna än andra om de estetiska effekterna av livslångt lärande.

Kommunikation och estetiska uttryck i undervisningen-fem olika mer detaljerade. syftet med detta projekt är att ta reda på hur aktiva lärare arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbete med olika uttryck kan bidra till utvecklingen av barns rekreation och utveckling i skolan. Vi släpptes på en radikal och blygsam estetik som kan kombineras och komma till slutsatsen att det går, men en blygsam estetik dominerar skolans verksamhet.

Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem olika lärare, varav två är klassade och tre är i estetiska personer. Var och en av dem hade en plats om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Estetiska lärprocesser och kreativa skolor: en studie av intervjuer med företagsledare, pedagoger och kulturarbetare syftet med studien var att undersöka om nationella investeringar som en investering som ett kreativt skolprojekt integreras i skolans verksamhet?

Studien bygger på intervjuer med företagsledare, pedagoger och kulturarbetare som har arbetat med kreativa skolprojekt i tre olika kommuner. Litteraturforskning belyser tidigare studier av läsningens estetiska processer, där blygsam och radikal estetik är två begrepp som är centrala för studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.

Resultatet visar att kreativa skolprojekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan.Analysen genomfördes med hjälp av en specifik analysmodell som testades och utvecklades för att visa hur kreativa skolprojekt positionerar sig i skolan. Preliminära prov av fem rektorer i estetik på en grundskola. Studien syftar till att undersöka estetiska regissörers handlingar och vad de tror att estetik betyder för att slå elever i grundskolan.

Studien omfattar fem direktörer som arbetar i Malmö stad. Anledningen till denna forskargrupp är att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från läraranställning till jobb och satsningar på estetik och kultur i skolan. Metoden jag använde var en kvalitetsintervju, och intervjuerna genomfördes i oktober och November. Den teori som jag bestämde mig för att använda i studien radikal estetik den teoretiska och praktiska kunskapen om Bernt Gustavsson i hans bok Vad är kunskap?

Resultatet av studien visar att de preliminära anpassningarna av estetikdirektören relaterar till utseende. Genom högkvalitativa semistrukturerade intervjuer ville vi delta i personliga tankar och estetiska upplevelser. Resultatet visade att bristerna betonar estetiken som viktig, men detta koncept är svårt att tolka.